Första krönikan 2017

image

Ett nytt år är här och vi ska blicka framåt mot nya drömmar och förhoppningar. Men vi ska också titta tillbaka på det som varit. Att minnas är viktigt om vi vill uppfylla våra drömmar.

Under det år som gått har många människor tvingats fly från krig och konflikter. Människor flyr för att de hotas till livet i sitt eget land. Deras enda önskan är att få leva ett liv med trygghet och människovärde. Sorgligt nog möts de som flyr ofta av bristande respekt.

Alla människor behöver få känna respekt för sitt människovärde. Det är bara att gå till sig själv. Vi vill alla ha respekt för den vi är. Och vi måste också visa andra respekt, så enkelt är det.

När jag var barn gjorde min familj också en resa för att få ett bättre liv. Efter andra världskriget var det svårt i Danmark. Min far var lantarbetare och tiderna efter kriget var tunga. Far drömde om att vi skulle emigrera till Kanada.

Den långa flytten till Kanada blev dock aldrig av. Men det blev flytt ändå, till Sverige. Far läste i en annons i Jyllands-Posten, att en skånsk bonde sökte säsongsarbetare till sina betodlingar. Han cyklade hela vägen till Sverige, och efter detta tillfälliga påhugg på de skånska betfälten fick far fast anställd som lantarbetare på gården.

Den 11 mars 1955 kom min familj till Sverige. I Sverige fick far avtalsenlig lön och mor fick säsongsarbete på betfälten och egen lön, därtill fick hon barnbidrag för oss fem barn. Det var ganska tufft för mor och far att starta om i ett nytt land, men det gick bra.
Vi möttes alltid med respekt och människovärde. Vi fick ett fint liv och min mor sa ofta att Sverige var ett fint land att komma till.

De senaste året har människor i tiotusental flytt till vårt land. De som kommit har drömt om ett bättre land att leva i. Alla som kommit har inte mötts med värdighet och respekt, men det finns fina exempel också: Jag tänker på det arbete som gjordes av Refugees Welcome, ett mottagande av flyktingar som på alla sätt utstrålade människovärde. Deras arbete minns jag med värme i hjärtat.

För många människor har Sverige och världen blivit en hårdare plats att leva på. Att det blivit så är svårt att ta in.

För bara drygt hundra år sedan utvandrade mer än en miljon svenskar till Amerika. De lämnade inte Sverige för att det var krig här, de lämnade för att få en framtid fri från svält och fattigdom. Har vi glömt det?

Karl Petersen jan 2017

Karl Petersen

av Karl Petersen

Hej! Jag heter Karl Petersen. Mellan 2003 och 2013 var jag Luleås kommunalråd. Nu är jag pensionär och äger förlaget Ordfirman. Förlaget vänder sig till författare från Norrbotten som skriver om musik och kultur. Ordfirman slåss för kulturen.